astrologiforum.egetforum.se
http://astrologiforum.egetforum.se/

Peregrine
http://astrologiforum.egetforum.se/peregrine-t224.html
Sida 1 av 1

Författare:  Mats i det blå [ tor jul 08, 2010 5:27 pm ]
Inläggsrubrik:  Peregrine

Hej!

För att få grepp om hur det hela ska gå till, kan vi – som Katarina föreslog i vårt tidigare resonemang - börja med ordet peregrine.

Den här tråden reserveras alltså för det här ordet. Andra ord får behandlas i andra trådar. Det är viktigt i det här arbetet att vi går noggrant tillväga och håller oss nära de traditionella/klassiska begreppens rätta innebörd. Det är alltså viktigt att vi noga definierar termerna och belyser den korrekta användningen av dem genom att visa på olika exempel ur den astrologiska litteraturen.

Jag saxar lite från den tidigare diskussionen kring ordet peregrine så att vi får materialet samlat här innan vi fortsätter. Det här har hittills blivit sagt:

Katarina:

Det finns redan en förvirring av ordet peregrine på grund av att Noel Tyl gjorde sin egen översättning. Han gav definitionen "oaspekterad planet", men den traditionella betydelsen är att en peregrine planet saknar dignitet (befinner sig inte i eget tecken, är inte upphöjd, har inte triplicitet, term eller fas - dessa 5 olika kategorier som kan ge dignitet till en planet). Peregrine betyder "pilgrim" och en person med flera planeter eller viktiga personliga planeter i peregrine saknar ofta sammanhang i tillvaron och är liksom ute och "vandrar", utan att ha en fast punkt eller "connection" till det sammanhang han/hon befinner sig i, och känner sig därmed försvagad av situationen.

Vilket ord ska vi använda för peregrine, tycker ni? Ska vi behålla samma ord eller vilket svenskt ord ska vi välja? Har någon lust att skriva ihop några olika definitioner av ordet (från intressanta källor), så vi får en klarare uppfattning vad detta begrepp innebär. Låt oss också diskutera källorna vi använder. Snälla, låt oss skippa Noel Tyl i detta sammanhang, please...

Anders:

”Peregrine” kommer från latinet och betyder ”över, genom, eller bortom gränsen”, eller ”bortom fältets gränser”, där fältet refererar till hemterritorium. Ordet ”pilgrim” härleder sig på ett liknande sätt från latinets ”pelegrinus”, som är en alternativ form av ”peregrinus”. Känslan av betydelse är något utländskt, främmande, och olikt (being foreign, alien). Man kan också översätta termen med engelskans ”wandering” (Kevin Burk ”Astrology – A Comprehensive Guide to Classical Astrology” s. 85) som kan översättas till svenskans: (kring)vandrande; kringresande; kringflackande; kringströvande; vilsekommen. Kanske ett passande namn hade varit flackande, d.v.s. en planet som planlöst strövar eller driver omkring?

Om jag har förstått saken rätt så refererar en ”flackande” (peregrine) planet, i klassisk eller traditionell astrologi, till att den inte har någon inneboende dignitet (”essential dignity”) och att man, i dessa sammanhang, brukar likna planeten vid en kung. En kung flackade aldrig (var aldrig vilsen) när han reste inom områden som han styrde över eller som höjde upp honom (eller där han hade triplicitet, term, eller fas/(dekanat – enligt Ptolemaios system, inte det hinduiska). Han kände sig hemma och var inte någon främling i dessa områden. Om en kung besökte ett land som han inte styrde över och där han inte blev upphöjd, då var han en främling där, d.v.s han flackade, och strövade omkring mållöst och kände sig inte hemma på något sätt alls (Anthony Louis ”Horary Astrology” s. 100).

Kevin Burke (Burke s. 85-86) skriver att en flackande planet är mindre förutsägbar och mindre typisk i sitt uttryck, och att den tenderar att ta en mer tillkrånglad väg när den ska ta sig från punkt A till punkt B. Han fortsätter med liknelsen om en skådespelare som blivit tilldelad en roll mot hans eller hennes speciella typ, med resultatet att skådespelaren närmar sig gestaltandet och framförandet av denna roll på ett atypiskt och ovanligt sätt; ett sätt som det kan ta tid att vänja sig vid och acceptera (en Jonas Gardell i rollen som Gunvald Larsson i Beck-filmerna, kanske?).

Katarinas förklaring att dessa planeter upplevs som att de saknar sammanhang och förbindelse eller koppling och därför utan någon fast punkt tycker jag ger en tydlig, och bättre, bild av hur de förmodligen uppfattas av klassiska astrologer.

Noel Tyl är naturligtvis medveten om vad klassisk astrologi menar med termen ”peregrine”, och jag håller med dig Katarina att det är slarvigt, och kanske t.o.m. nonchalant av honom att börja använda den termen på sitt eget vis. Han erkänner styrkan i planeter som är placerade i sitt eget tecken (och till viss del planeter som är upphöjda) men menar att den fenomenologi som förknippas med ”peregrine planets” i klassisk astrologi istället märks på ett tydligt sätt för planeter som saknar Ptolemaisk aspekt (konjunktion, opposition, kvadratur, trigon, sextil) oavsett om denna planet har dignitet eller inte. Så även om Merkurius är i t ex Tvillingarna men utan någon Ptolemaisk aspekt (6 graders orb för konjunktion, opposition, kvadratur, trigon, och 4 graders orb för sextil) så anser han att Merkurius beter sig på ett ”peregrine” sätt, d.v.s. att den inte har någon tillflykt eller utväg och anknytning med var den är. Vad planeten (eller kungen, för att fortsätta med vår liknelse) gör som kompensation är att den ställer till med en massa liv, för att få saker och ting att fortskrida så som den är van vid att göra när den är på hemmaplan. Noel Tyl menar att en ”ptolemaisk oaspekterad planet” kommer att dominera personligheten med sin planetära arketyp (Noel Tyl ”S&C s. 155-156). Uppenbarligen lägger han större vikt vid aspekter (eller avsaknad av aspekter) än olika tecken- och gradplaceringar.

Jag kan bara instämma i hans observation! Men, visst borde han, och vi som delar hans observationer i denna fråga, kalla denna oaspekterade fenomenologi för något annat så att vi inte blandar ihop hans definition med den klassiska astrologin. Förr brukade jag kalla en oaspekterad planet för ”vild och otämjd”, den har litet av en Uranisk excentricitet över sig, tycker jag. Jag har ännu ingen erfarenhet av ”peregrination” enligt den klassiska astrologins definition, så jag kan inte yttra mig om det.

Så jag föreslår, preliminärt, att vi skulle kunna översätta ”peregrine” med flackande. Hur låter det? Flera förslag, och synpunkter, hade varit intressant att ta del av!

Mats:

Peregrine är ett bra exempel på ett ord som behöver dels en svensk benämning och dels - som Katarina framhåller - en klar definition av vad som menas med uttrycket. Särskilt viktigt blir det i det här fallet eftersom ordet har fått olika betydelser i den engelskspråkiga astrologin.

Vad ett begrepp ska heta på svenska blir väl på många sätt en avvägningsfråga. Hur har det kallats hittills? Bör det utländska ordet översättas till svenska eller bör det kanske istället försvenskas?

I fallet peregrine låter kanske inte ”pilgrim, vandrare, främling” särskilt lyckat på svenska. Anders förslag ”flackande” låter bättre då, tycker jag. Men ordet kan också med fördel försvenskas till peregrin – det låter bra på svenska och det är ju så många svenska ord har tillkommit! Latinets peregrinus tycks betyda ”främmande, utländsk”.

Anders:

Jag tycker termen peregrin är minst lika bra eller kanske bättre än flackande, och jag tänkte själv först på den. Samtidigt så kanske termen flackande informerar litet mer om vad det är som avses.

* * *


Så långt hade vi alltså kommit. Välkomna med fortsatta resonemang kring det här ordet. Visa gärna från olika källor hur det används av olika astrologer eller hur det har definierats av olika författare!

Lycka till!

Mats i det blå

Författare:  Mark [ mån jul 26, 2010 9:10 pm ]
Inläggsrubrik:  Re: Peregrine

Hej alla!

Vill bara säga att jag helhjärtat stöder ordet "peregrin" sådant det är. Det är utmärkt att behålla den språkliga anknytningen bakåt, samtidigt som ordet, så vitt jag vet, inte alls används i något annat sammanhang, och därmed inte kan ge några konstiga konnotationer. Även om ett ord som "flackande" behåller den språkliga anknytningen, så instämmer jag i att det är ett ord som ger lite negativa associationer på svenska.

Mark

Författare:  Mats i det blå [ ons jul 28, 2010 11:12 am ]
Inläggsrubrik:  Re: Peregrine

Hej!

Det verkar som att vi är rätt överens om att peregrin är en bra svensk benämning. Så om vi kan enas om det, så kan man kanske säga att vi tillför det svenska språket ett nytt ord :D . I varje fall ger en sökning på ordet ingen träff i Svenska Akademiens Ordbok (http://g3.spraakdata.gu.se/saob/). Å andra sidan används det säkert redan av många astrologer. Enligt NamnWiki finns ett fåtal personer i Sverige med namnet Peregrin (fyra män och en kvinna). Annars är ordet mest känt som namnet på hoben Peregrin (Pippin) Took i Tolkiens Sagan om ringen.

Så vad sägs, kan vi klubba igenom det här ordet?

I så fall skulle det då kanske kunna se ut ungefär så här i vår kommande svenska astrologiska ordlista:

peregrin, av latinets peregrinus, 'främmande, utländsk' och peregrinare, 'att färdas, vara på resa, flacka omkring'; engelsk benämning: peregrine; i astrologin benämning på en planet som saknar dignitet (inte är i eget tecken, inte är "upphöjd", osv).

Vad sägs om det?

Om jag förstår det hela rätt, så omfattar då peregrina planeter - enligt den definition vi ger ordet - dels "neutrala" planeter (som varken är i eget tecken eller i fall, varken upphöjda eller försvagade) och dels de planeter som genom sin teckenplacering är i fall eller är försvagade.

Håller ni med?

Mats i det blå

Författare:  Katarina [ fre aug 06, 2010 2:33 pm ]
Inläggsrubrik:  Re: Peregrine

Hej!

Jag tycker du gjorde en väldigt bra sammanfattning Anders (och Mats), och flackande är ett bra ord som beskriver termen. Men jag håller nog med om att peregrin låter ännu bättre.

Lee Lehman säger i sin bok "Essential Dignities" - "peregrine means lacking any of the five essential dignities, either directly or by mutual reception". s 32

Tycker det är en viktig detalj att en peregrin status kan förändras genom ömsesidig mottaglighet.

Inom ögonblicksastrologin är en peregrin planet också försvagad. Detsamma gäller om planeten befinner sig i detriment eller i fall. Om planeten styr något som frågan avser, tolkas det som att "The querent" (nytt ord) eller den som frågan hänsyftar till, inte är i kontroll över sitt eget öde. Oftast innebär det också att svaret blir negativt. T ex om frågan avser ett förlorat objekt och om detta kommer att återfinnas. Det kan också innebära att om föremålet hittas, kommer det att vara skadat på något sätt eller att värdet gått förlorat.

En viktig punkt är att en peregrin planet inom ögonblicksastrologin inte kan utvecklas, utan är mer definitiv i sitt tillstånd. Men en peregrin planet i ett födelsehoroskop utvecklas naturligtvis, och hur denna utveckling sker i jämförelse med en planet med dignitet kan vara intressant att diskutera.

Lee säger vidare "Horary planets do not evolve, they do not work on higher levels, they don't make choices which then impact future events, and most importantly, they don't have families, societies and genotypes!" s. 169 Essential Dignities.

Hej så länge,
Katarina

Författare:  Anders [ lör aug 07, 2010 8:51 pm ]
Inläggsrubrik:  Re: Peregrine

Hej!

Jag håller med om att, som jag skrev tidigare, peregrin låter som ett bra förslag. Så för min del så tycker jag att vi kan klubba det!

Tack för en intressant information om peregrina planeter, Katarina! Jag har beställt boken "Essential dignities" av Lehman och ska djupstudera den när den kommer så att jag bättre kan bidra med något av värde i våra diskussioner. Det ska bli intressant att fullfölja vårt projekt att översätta klassiska och andra astrologiska termer till svenska. Jag vill också, framöver, diskutera hur digniteter och andra tekniker inom klassisk astrologi kan förstås i natala horoskop.

Med vänlig hälsning,
Anders

Sida 1 av 1 Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme [ Sommartid ]
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
http://www.phpbb.com/