Aktuellt datum och tid: tor apr 26, 2018 3:42 pm





 Sida 1 av 1 [ 14 inlägg ] 
Författare Meddelande
 Inläggsrubrik: Ascendenten i Fiskarna - Jupiter eller Neptunus som styrare?
InläggPostat: ons dec 10, 2008 8:47 pm 

Blev medlem: sön dec 07, 2008 10:16 pm
Inlägg: 84
Hej Mats!

Jag vet att du föddes 11 april 1946 i Stockholm någon gång mellan 04.02 och 04:27. Fiskarna är ju i ”kort uppstigande”, och den dag du föddes tog det bara 30 minuter för Fiskarna att fungera som Ascendent i Stockholm (från 04.02 till 04.32). Och eftersom du skrivit att din Ascendent i det sideriska systemet hamnar i Vattumannen drar jag slutsatsen att din Ascendent i Fiskarna måste ligga någonstans i de första 24 graderna i Fiskarna. Om du inte tycker att det är för självutlämnande får du gärna dela med dig av exakt tid för födelse.

Men det är inte därför jag skriver. Eftersom både Vattumannen och Fiskarna är i kort uppstigande är det inte så vanligt förekommande att folk har dessa tecken på sin Ascendent. Själv har jag inte haft någon djupare kontakt med någon person med dessa Ascendenter, och undrar hur du känner inför det här med styrare? Skorpionen, Vattumannen, och Fiskarna har ju både en traditionell eller klassisk styrare och en modern eller transpersonell. Många personer med Ascendenten i Skorpionen har jag i min närhet och det är klart för mig att både Mars och Pluto fungerar som influens men där det, av förståeliga skäl, är Mars som har det mer uppenbara och yttre uttrycket och att Pluto mer verkar i bakgrunden och bestämmer parametrarna för Mars appliceringsomfång.

Intuitivt skulle jag säga att samma sak gäller för Vattumannen och Fiskarna, där det i början av livet är den traditionella styraren som dominerar och kämpar med att försvara territoriell mark och legitimerandet av individuell existens, medan den transpersonella styraren växer sig allt mer in i medvetandet genom tid, erfarenhet, och utveckling. Ascendentens kvaliteter är ju så bräckliga i början eftersom de symboliserar något nytt som söker inkarnation, så det skulle förvåna mig ifall ett medvetande, till en början i den nya livscykeln, skulle kunna använda sig av dessa mer avancerade kvaliteter och processer som den transpersonella planeten symboliserar. Den transpersonella planeten tjänar säkert mer som en inspiration och ett avlägset mål för det unga medvetandet än något tydligt och konkret i projicerandet av personlighet, eller det postnatala självet.

Jag förstår ifall det blir speciellt svårt i ditt fall att skilja mellan de båda kandidaterna för styrarposten: du har ju både Jupiter och Neptunus i Vågen retrograd och i sjunde huset. Men jag vill ändå höra med dig och hur du känner. Du kanske dessutom har nära och intima erfarenheter med andra personer som har sin Ascendent i Vattumannen och Fiskarna? Det hade varit intressant att höra hur du upplever dessa dynamiker.

Vänlig hälsning,
Anders


Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Intressant
InläggPostat: ons dec 10, 2008 9:35 pm 
Site Admin
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån aug 28, 2006 12:36 pm
Inlägg: 827
Ort: Sverige
Hej Anders!

Oj, här blev jag rejält överrumplad! :D Ok, you got me. Exakt födelsetid är 04:20.

Du tycks ha pusslat ihop den spridda information jag har lämnat lite här och där helt korrekt. Jag förstår bara inte var du hittat pusselbiten "Stockholm"? Det stämmer att jag är född där men jag kommer inte ihåg att jag uppgett det någonstans, eller har jag det i alla fall?

Intressant det du nämner om traditionella och transpersonella styrare av Ascendenttecknet. Det kan nog stämma som du säger. Det låter intressant. Men jag behöver allt fundera lite på det hela innan jag kan ge ett mer utförligt svar om hur jag själv upplever det. Så jag återkommer. Detsamma gäller vårt andra diskussionsämne om Sverige-horoskopen. Återkommer där också.

Mats i det blå



_________________
Det finns en sång i allting
Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: God morgon!
InläggPostat: tor dec 11, 2008 9:22 am 

Blev medlem: sön dec 07, 2008 10:16 pm
Inlägg: 84
God morgon Mats,

och tack för dina födelsedata!

Födelseplats ”Stockholm” har du själv skrivit i samband med din presentation av dig som caféägare på den här sidan: http://user.tninet.se/~tkf954w/cafgaren.htm

Jag ser fram emot att få höra dina funderingar! Ta den tiden du känner behövs... Själv kan jag inte skriva på forumet igen förrän tidigast söndag, så jag passar på att redan nu önska en trevlig helg.

Vänlig hälsning,
Anders


Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Begränsning och frihet
InläggPostat: fre dec 12, 2008 5:03 pm 
Site Admin
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån aug 28, 2006 12:36 pm
Inlägg: 827
Ort: Sverige
Hej Anders!

Jaha, då ska vi se vad jag kan säga om det här. Ascendenten är ju mycket hur man uppfattas av andra. Men också, naturligtvis, hur man själv möter omvärlden. Så jag får väl göra ett försök att säga något om hur jag upplever det när det gäller Ascendent-tecknets styrande planet.

För tio, tolv år sedan när jag först började intressera mig för astrologi, minns jag att jag tyckte det var en fantastisk insikt bara detta att man förutom Soltecknet också har en Ascendent. Det hjälpte mig omedelbart att förstå mig själv bättre. Jag kände genast igen mig i Fiskarna och uppfattade då också Neptunus som den självklara styraren av Ascendent-tecknet. Det föll sig naturligt och jag upplevde Neptunus som "min" planet.

När jag sedan fortsatte studera astrologi, så lärde jag om den klassiska astrologins styrande planeter och att Jupiter var den planet som traditionellt styrde Fiskarnas tecken. Jag kan inte säga att jag då kunde relatera lika självklart till Jupiter som till Neptunus. Det var mer som en tanke, något jag kunde tänka mig, än en känsla, något jag kände och upplevde.

Om jag däremot ser tillbaka till ungdomstiden och de yngre vuxenåren kan jag föreställa mig att det var just så som du skriver, att det var Jupiter-energin som mer direkt och konkret kom till uttryck i min personlighet vid den tiden. Det återspeglades nog i mina intressen och den inriktning jag hade - även om det förstås säkert också kan tillskrivas att jag har MC i Jupiter-tecknet Skytten.

Samtidigt ligger det nog mycket i det du säger, att den transpersonella styraren, alltså Neptunus, vid den tiden ändå hela tiden fanns där, om än "dold" i bakgrunden som en inspiration och ett diffust mål. I vissa lägen kan jag också säga att den redan då stundtals trädde helt i förgrunden med ganska omvälvande inre upplevelser.

Rent allmänt kan man nog faktiskt säga att det under livets gång har funnits en rörelse från Jupiter mot Neptunus. Särskilt märker jag det om jag tänker på mina intressen och hur de har utvecklats och delvis förändrat karaktär. Som ung - redan som barn - var jag oerhört intresserad av främmande folk och exotiska länder. Jag älskade att resa och även läsa reseskildringar, var studiebegåvad och drogs till högre studier, var allmänt optimistisk (även om saker och ting var besvärliga), osv.

På senare år har poesi och naturupplevelse kommit alltmer i förgrunden. De gamla intressena finns kvar men har förändrats något, kanske man kan säga "neptuniserats" på så vis att de blivit mindre skarpa i konturerna, mera sammanflytande, mer allomfattande, mer "inre" än "yttre". Poesin har så att säga tagit överhanden över prosan.

Sedan har ju dessutom planeten Uranus gjort sig mer påmind på senare tid genom sin färd genom Fiskarna (och mitt första hus). Det kanske är det som avspeglas i mitt stora intresse för astrologi. Min natala Uranus är dessutom i konjunktion med Norra månnoden i Tvillingarna i tredje huset, vilket kanske hör samman med mina astrologiska äventyr här på nätet... :D

Du undrar om jag har erfarenhet av andra personer med Ascendenten i Vattumannen eller Fiskarna. Märkligt nog har min fru sin Ascendent i Vattumannen. Och visst är hon uranisk mer än saturnisk. Också i hennes fall har nog "det uraniska" kommit fram mer med åren. När det gäller Vattumannen är ju skillnaden mellan Saturnus och Uranus mer uppenbar och tydlig, begränsning vs. frihet, struktur vs. rörelse/förändring. Och det stämmer en hel del i hennes liv. Här kan man ju tänka sig att frihet/förändring till att börja med blir ett avlägset ideal eller något man drömmer om så länge det saturniska överväger. Till saken hör också att vi har träffat varandra först i mer mogen ålder.

Paradoxalt, detta att Vattumannen styrs av de diametralt olika ytterligheterna Saturnus och Uranus, begränsning och frihet, struktur och förändring. Eller kanske paradoxen (som väl alla paradoxer) bara är skenbar. Kanske man kan säga att frihet växer fram ur, har som förutsättning, lagbundenhet, dvs. bara genom att inordna sig i livets lagbundenhet kan man agera fritt och utan begränsning? I den meningen skulle Saturnus kunna sägas vara en förutsättning för Uranus, åtminstone sett i vårt utvecklingsperspektiv.

Ur ett mer kosmogoniskt perspektiv kanske man då kan säga att den kosmiskt skapande kraften (Uranus) genom sin rörelse framskapar universums struktur (Saturnus) i tid och rum på så vis att det fortfarande finns bevarad rörelse/förändring "inbyggd" i strukturen - liksom det från början också fanns struktur inbyggd i den skapande rörelsen... :D

Har du någon tanke om det?

Mats i det blå



_________________
Det finns en sång i allting
Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Neptunus eller nodaxeln?
InläggPostat: tis dec 16, 2008 6:00 am 

Blev medlem: sön dec 07, 2008 10:16 pm
Inlägg: 84
Hej Mats!

Tack för din intressanta, målande, och generösa beskrivning! Jag tycker du åskådliggjorde och besvarade vår frågeställning särskilt klart när du skriver att ”de gamla intressena finns kvar men har förändrats något, kanske man kan säga ”neptuniserats” på så vis att de blivit mindre skarpa i konturerna, mera sammanflytande, mer allomfattande, mer ”inre” än ”yttre”. Poesin har så att säga tagit överhanden över prosan”.

Distinktionen mellan Jupiter och Neptunus som styrare av Ascendenten i Fiskarna blir ju, som sagt, svårare att avgöra i just ditt horoskop eftersom de båda är placerade i Vågen i sjunde huset och retrograd. Men inte bara det, du har ju också en väldigt framträdande och central Merkurius i Fiskarna i första huset i kvadratur med Månens noder. Och om det är någon placering som särskilt indikerar poesi så är det ju Merkurius i Fiskarna och/eller i stark aspekt med Neptunus.

Några kända personligheter som hade Merkurius i Fiskarna och som tydligt gett uttryck till den är t.ex. ordkonstnären och diktaren Charles Baudelaire (”Det ondas blommor”) som dessutom hade den i kvadratur med Uranus-Neptunus konjunktionen i Stenbocken i femte huset. Han hade, tillsammans med Merkurius, inte mindre än 7 planeter i åttonde huset! Inte undra på att han skildrade mörkret och döden på ett så vackert sätt och dessutom, med fem av dessa i Väduren, blev den som inledde vad som ibland kallas för den lyriska modernismen. Man kan också säga att han gav uttryck till och inledde, inom sitt område, den begynnande 172-åriga Uranus-Neptunus cykeln (1821) tillsammans med bland andra Fjodor Dostojevskij, som föddes samma år som Baudelaire.

Andra personer med Merkurius i Fiskarna är James Joyce (som hade den i kvintil med Neptunus), Arthur Schopenhauer, Dane Rudhyar, Roberto Assagioli, Rudolf Steiner, Melanie Klein, Henrik Ibsen, Meher Baba.

Som jag ser det, symboliserar Ascendenten (och dess styrare) nya kvaliteter som behövs byggas in i medvetandet; nya kvaliteter som det inte finns tillräckligt av i själens evolutionära historia och inte heller exemplifierat i ens tidiga omgivning och/eller genetiska arv i detta liv. Ascendenten inleder ju en ny utvecklingscykel och dess arketypiska kvaliteter är inget vi kan ta för givet utan är något som vi istället måste kämpa för, försvara, och legitimera.

Ascendenten tillsammans med Solen är de faktorer som har minst karmiskt förflutet – åtminstone enligt mig - och ska därför förstås som viktiga faktorer i lösningen på våra nuvarande evolutionära och karmiska processer. Månens norra nod (och dess styrare) är också en del av detta men den är mer intimt kopplad till det förflutnas obalans (sett genom Månens södra nod) och i många fall är det inte alls den norra noden som uteslutande ska ses som lösningen till korrigerandet av obalanser från vårt förflutna. Detta är speciellt fallet då en planet är i kvadratur med nodaxeln och/eller i konjunktion med den norra noden (som du har). I dessa fall har norra nodens kvaliteter redan omfamnats och är alltså inte nya eller obekanta. Obalansen har istället sin orsak i ett pendlande eller vacklande mellan de båda noderna då en planet är i kvadratur med dem, och i de fall då en planet är i konjunktion med den norra noden kan alltför mycket vikt läggas på den noden på bekostnad av den södra noden, vilket därför skapar en ny obalans som man behöver korrigera.

Jag nämner detta eftersom jag känner att din beskrivning om hur du var som ung ”…oerhört intresserad av främmande folk och exotiska länder. Jag älskade att resa och även läsa reseskildringar, var studiebegåvad och drog till högre studier, var allmänt optimistisk…” är en klockren beskrivning av din Månes södra nod i Skytten i nionde huset med styraren Jupiter i Vågen i sjunde huset, och att kanske det du först beskrev, och som jag i inledningen citerade, kanske också mer beskriver den kreativa spänning som finns mellan dina båda noder och som pressar på ”poeten” inom dig (Merkurius) att integrera dem, snarare än att den beskriver din Neptunus. Som jag ser det fungerar Neptunus som en motvikt och en renande och raffinerande influens till Jupiter. Och alltså att den mer handlar om att ”mjuka upp” och ”runda av” eventuella överdrifter och tendenser till självrättfärdighet inom relationer och sociala strukturer (sjunde huset) snarare än skifte i perceptioner och konceptualisering som mer tillhör din nodaxel.

Jupiter i sjunde huset kan ju lätt inta ”läraren” i relationer och känna trygghet i den rollen. Speciellt då den styr södra noden i Skytten i nionde huset och i sextil med Månen i Lejonet i sjätte. Och Månen i Lejonet den går inte ner på knä för någon (såvida det inte handlar om kröning… :lol: )Så kanske din Neptunus i samma tecken och hus som din Jupiter handlar om att realisera att ”du” och ”dem” (sjunde huset) är ”jag” (Ascendenten) i anden och därmed lösa upp Jupiters mindre lyckade och separatistiska sidor och istället underordna den Neptunus vision och hopp om en gemensam bättre framtid. Kanske den också fungerar som lösningen och motvikten till tendensen till polarisering och fragmentering i relationer (sett genom att Jupiter i sjunde huset är i opposition med Solen i Väduren i första huset och i kvadratur med Saturnus-Mars i Kräftan i femte huset)? Samspelet och interpenetrerandet av ”individualitet” (första huset) och ”relationer” (sjunde huset) ses också tydligt av att Ascendentens styrare är i sjunde huset, och att sjunde husets styrare är i första huset. En oerhörd potential att inse och förverkliga gemensam identitet och enhet med alla andra levande väsen, och det är väl det som Neptunus i sjunde i sitt högsta uttryck symboliserar?

Jag tror att Jupiter i egenskap av styrare för Fiskarna bäst kan förstås som ”en vädjan om gudomlig intervention för bättre möjlighet till personligt växande och expansion”, medan jag tvivlar på att Neptunus skulle besvara den typen av bön eller vädjan.

Visste du förresten att du delar samma sabianska symbol för din Ascendent som Deepak Chopra, som också har Neptunus i Vågen i sjunde huset? Den sabianska symbolen för den 18:e graden Fiskarna är: ”I ett gigantiskt tält, bevittnar byborna ett spektakulärt uppträde” (offentlig självdramatisering). Det borde väl passa din lejonmåne, inte sant? :D

Intressant att vi diskuterar din Jupiter och Neptunus just nu, eftersom solbåge (solar arc på engelska) Neptunus=Jupiter den 28 mars 2009. Dessutom går din pr. Måne in i Skytten i morgon den 17 december 2008. Vi får tänka på att solbågedirektioner har en tidsorb på +/- 6 månader. Det är en mycket kraftfull teknik, som man missar mycket relevant information om man inte använder dem ! Hur gör du Mats? Är solbågedirektioner med i din astrologiska verktygslåda? Eller nöjer du dig med transiter och progressioner?

Ha det så bra så länge!

Vänlig hälsning
Anders


Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Nodaxeln och Neptunus?
InläggPostat: tis dec 16, 2008 9:43 pm 
Site Admin
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån aug 28, 2006 12:36 pm
Inlägg: 827
Ort: Sverige
Hej Anders!

Tack för dina synpunkter. Det är många intressanta saker du tar upp här. Kanske det egna horoskopet (och man själv) är lite av en "blind punkt" man har. Jag blir alltid lika förvånad när jag kollar mitt eget horoskop. Jaså, jaha, har jag så, hmm...

Uppfriskande att få dina synpunkter! Så jag får buga och tacka så mycket. :D

Det verkar rimligt det du säger att Ascendenten och Solen är de minst karmabelastade faktorerna i ett horoskop. Månnoderna och även Månen själv skulle väl då istället vara de mest karmatyngda faktorerna.

Jag uppfattar det som att Södra noden står för erfarenheter och insikter från det förflutna, sådant som man ägnat sig åt, verkligen fördjupat sig i och fått grundlig erfarenhet av men som kanske också innebär att man nu tenderar köra vidare i gamla hjulspår med vad det innebär av stagnation och brist på förnyelse.

Norra noden skulle då istället stå för sådant som - i kontrast till Södra noden - nu behöver upplevas. De nya erfarenheterna i det motsatta tecknet och huset skulle då i sin tur kunna bidra till att luckra upp Södra nodens "stelnade mönster" och få det att leva upp på nytt, så att säga.

Kanske har du en delvis annan och förmodligen mer nyanserad och omfattande syn på den här noddynamiken. Vore intressant att resonera vidare. Jag vet ju också att noderna har en mycket mer omfattande symbolik och användning framför allt i den indiska astrologin.

Men tillbaka till mitt horoskop. Märkligt egentligen hur horoskopet på samma gång speglar det förflutna, nuet och framtiden, både det man bär med sig och de nya möjligheter som nu står till buds.

Intressant, det du tar upp om min Merkurius i kvadratur till nodaxeln. Det kanske ligger något i att det är Merkurius (låt vara i Neptunus tecken) som är "poeten" inom mig och som söker balansera/integrera noderna. Det är möjligt att mycket av det jag tillskriver Neptunus i själva verket härrör från min Neptunus-färgade Merkurius, om jag så får uttrycka det. Men samtidigt tycker jag det verkar ligga en hel del i det du tog upp förut om traditionella och transpersonella styrare av Ascendent-tecken. Kanske handlar det om både och (nodaxeln och Neptunus).

Intressant också, det du beskriver kring "jag" och "du/dem" polariteten och att Ascendent-styraren Neptunus ju är i sjunde huset samtidigt som sjundehusstyraren Merkurius är i första huset och i Neptunus tecken. Känns bra, det du skriver, att det innebär en "oerhörd potential att inse och förverkliga gemensam identitet och enhet med alla andra levande väsen". Just detta är något som växer fram mer och mer, tycker jag, i min upplevelse av livet och tillvaron, att allt hör samman, tillhör, bildar samma verklighet och är ett i en djupare mening.

Du skriver: 'Jag tror att Jupiter i egenskap av styrare för Fiskarna bäst kan förstås som ”en vädjan om gudomlig intervention för bättre möjlighet till personligt växande och expansion”, medan jag tvivlar på att Neptunus skulle besvara den typen av bön eller vädjan.'

Uppfattar jag det rätt som att du menar att Jupiter står för religion i mer konventionell mening eller ett religiöst förhållningssätt ("vädjan till det gudomliga om växande och expansion") medan Neptunus befinner sig bortom och upphöjd över all sådan "vädjan"? Du får gärna utveckla det lite.

Oj - ett "spektakulärt uppträde" och "offentlig självdramatisering"! :shock: Ja, Lejon-Månen gonar sig säkert :D , men Ascendenten kan ha svårare med det, i tillbakadragna Fiskarna... :?

Jag har bara nosat på det här med solbågedirektioner, men jag inser att det kan vara ett bra verktyg att ha i den astrologiska verktygslådan, som du säger. Ska kolla upp lite kring det. Behöver se poesin i det. :D Du får gärna utveckla vidare hur du arbetar med solbågar och även ge exempel på resultat du uppnått med metoden.

Ja, astrologin är verkligen oerhört omfattande, precis som den verklighet den speglar.

Tack för dina tolkningar och ha det så bra!

Mats i det blå



_________________
Det finns en sång i allting
Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Pluto, nodaxeln och evolutionär astrologi
InläggPostat: ons dec 17, 2008 6:20 am 

Blev medlem: sön dec 07, 2008 10:16 pm
Inlägg: 84
Hej Mats!

Tack för din respons, reflektioner, och funderingar!

Jag fortsätter gärna att resonera med dig, och andra, om Månens noder, och skriver också lite om solbågedirektioner. Jag känner att det bästa är att göra det under en ny ”tråd” eller rubrik, för andra läsares skull; så att de kan hitta vad de söker snabbare istället för att vi försöker klämma in allt under en och samma rubrik. Så jag återkommer vad gäller dessa ämnen och diskussioner.

När det gäller Jupiter uppfattar jag den, precis som du skriver Mats, att den mer har med religion och teologi att göra än något transcendent. Och att dess styrarskap av Fiskarna också är giltigt (och inte endast för Skytten) men att den inte når det transpersonella och att bön och vädjan sträcker sig, eller begränsas, till hopp om personlig överlevnad eller möjlighet till bättre livsvillkor. Jag tror emellertid att Jupiter kan ses som en ”brygga” till Neptunus om bönen och vädjan besvaras av det gudomliga (vilket den måste göra om bönen är tillräckligt intensiv, innerlig, och genuin) och personen då håller kvar kontakten och försöker gå bortom den ursprungliga vädjan. Men Jupiters bön är alltid riktad till ”någon” eller ”något”, och bär alltså med sig socio-kulturella-religiösa betingelser, och om vi förstår det gudomliga enligt en redan färdig modell då är vi fortfarande i Jupiters sfärer. Neptunus måste ses som något mer neutralt men ”allestädes närvarande”, oavsett trossystem eller teologisk formulering.

Precis som du skriver så kan det tyckas märkligt hur horoskopet kan spegla det förflutna, nuet, och framtiden. Men det märkliga upphör att vara märkligt efter att man införlivat det, förstått det, och låtit det gå från att betraktas som en anomali till en integral del av ett nytt paradigm eller modell. Detta nya astrologiska paradigm kallas för evolutionär astrologi, och kan sägas fick sin egentliga början av Dane Rudhyar och har sedan vidareutvecklats och fördjupats av främst Jeffrey Wolf Green. Själv håller jag på att skisera på en annan typ av astrologi: "Integral astrologi", men det lär nog dröja några år innan jag fullt ut kan presentera den. Jag antyder lite om dess omfång i slutet av detta inlägg.

Denna ”dialektiska trefald” - tes, antites, syntes (det förflutna, nuet, framtiden) – utifrån ett evolutionärt perspektiv, finns tydligast beskrivit av Månens noder, men egentligen av varje astrologisk faktor. En astrologisk polaritet transcenderas genom syntes och i en ”framtid” och etablerar det nya på en annan, mer utvecklad och inkluderande, nivå som senare förstås som tesen i en ny evolutionär dialektik. Horoskopet har med andra ord en inneboende teleologi – en rörelse med riktning, mening, och avsikt. Det ger också djup och dimension till horoskopet till skillnad från det ”plattland” som den traditionella astrologin befinner sig i med deras hysteriska och fåfänga jakt efter att dela in planeterna i ”goda” eller ”bra” ”svaga” och ”starka” enligt deras klassificeringstabeller.

Blottläggandet av dessa evolutionära intentioner och expliceringen av dem inom humanistiska förtecken, ofta med psykodynamisk terminologi, och med respekt för varje individs evolutionära nivå, samt ett omfamnande av sociala, kulturella, religiösa, och ekonomiska betingelsefaktorer, är den evolutionära astrologens uppgift och ansvar. Och i den evolutionära astrologin utgår man från det som kallas för den primära evolutionära och karmiska axeln, och utgörs av Pluto och Månens noder. Andra astrologiska faktorer förstås och definieras inom eller runt denna axel.

Denna typ av astrologi skiljer sig drastiskt från mycket annan astrologi, men inte så mycket i teknik och verktyg utan mer som inställning och mål. Psykologisk astrologi, t.ex. riktar in sig till utvecklandet av personligheten, eller det postnatala självet, och hur man bäst integrerar personlighetens olika ”delar” (som de uttrycker det). Personlig självutveckling är målet och ofta ser man horoskopet utifrån ett humanistiskt psykologiskt perspektiv. Allt detta är naturligtvis fint, vackert, och utvecklande till en viss punkt och är en ansenlig förbättring jämfört med tidigare karaktärsbeskrivande eller, ännu längre tillbaks, fatalistiska och händelseorienterade astrologer.

Men den psykologiska astrologin saknar även den mycket när det gäller förståelsen av de djupare och mer långfristiga evolutionära processerna och karmiska influenser, och inte så sällan ignorerar den att full ut erkänna sociala, kulturella, religiösa, och ekonomiska faktorer, som i bästa fall resulterar i att den endast ignorerar frågan ”vad kan jag göra för kollektivet” istället för ”vad kan kollektivet (samhället, föräldrar, partners etc.) göra för mig”, men som i västa fall leder till ren narcissism och självsvåldlighet – allt i den ”personliga självutvecklingens namn”, rättfärdigat genom astrologisk symbolism!

Ibland hör och läser man felaktiga påståenden från anhängare av New Age eller andra ”andliga” läror/sekter, att astrologi inte kan säga något om själen. Att den endast kan indikera tendenser i personlighetens liv. Men den evolutionära aspekten av själen uttrycker ju sina evolutionära behov genom personligheten och är här och nu, inte i någon perfekt eterisk värld ovanför våra huvuden som det är den andliga sökarens uppgift och mål att på ett simplistiskt sätt ”komma ihåg” med hopp om att detta "minne" om sin sanna natur ska kunna leda till att slippa återfödas på denna jord igen(som verkar vara målet för många). Planeterna ska istället ses som själskrafter som, när de filtreras och trappar ned sina kvaliteter genom Zodiakens tecken, påverkar och utgör personlighetens liv.

Den evolutionära aspekten av själen symboliseras av Pluto. Pluto är vårt generiska själv som, från botten av vårt tempel (rotchakra/jorden), befinner sig i processen att bli till ett individualiserat själv/själ (där vårt frånkopplade, individualistiska, och alienerade ”ego” är dess tillfälliga station), genom att lösgöra sin essens eller substans (taoisternas ”jing” och i indisk yogisk filosofi ”kundalini”). Det är denna essens som övriga planetenergier individualiserar och ”inkarnerar” inom. Pluto är ”klistret”, och klistret gör det möjligt för oss att finnas till, att inte disintegrera och smulas sönder. Och det är oförmågan eller rädslan att arbeta med dess komplexa energier (inklusive våra emotioner och sexualitet) som gör att många anhängare av ”New Age" och andra ”andligt sinnade” snarare förstår andlighetens mål genom antingen Uranus eller Neptunus (eller en kombination av dem), men som i det långa loppet endast leder till fragmentering, disassociering, och elitistiska mentala patriarkaliska andliga system (Uranus), eller till en naiv och emotionell fascination av det astrala och glamouriserandet av ”mästare”, kanalisering, interdimensionella väsen och olika typer av ”seenden” och extraordinära upplevelser (Neptunus).

Detta samtidigt som de blundar för vad Pluto-energierna har för roll i deras liv. Se bara hur många ”gurus” från Indien som, efter att de kommit till väst där sex mer öppet uttrycks, faller offer för deras förträngning av dessa energier och förgriper sig sexuellt på deras ”chelas” eller anhängare. Eller se på alla dessa s.k. ”andliga personer” som predikar kärlek och att ”vi alla är ett” med inte så lite aggressivitet i rösten som avslöjar en strävan, vilja, eller önskan efter makt och influens (negativ Pluto). För att inte prata om hur många ”hål och luckor” deras filosofi och kosmogoni implicerar...

Pluto representerar framfödandet av en odödlig aspekt av och inom oss själva och att uppnå andlig mognad och självständighet och som därför också, i denna process, befriar vårt ”översjäls” roll som "förälder" och ”övervakare” som därigenom själv kan gå vidare till vad för den är deras ”nästa steg” eller roll. Pluto är ju på många sätt kopplad till det underjordiska, och relativt utvecklade individer som är starkt kopplad till Pluto eller Skorpionen förefaller ha en naturlig förståelse för vår egen planet jorden som en viktig del av vår själsliga utveckling. Deras Pluto ”tillåter” dem inte att, för en alltför lång stund, fly ifrån denna så närliggande evolutionära essens och impuls till mutation.

Som exempel kan nämnas konstnären, författaren, och radikalfeministen svenskan Monica Sjöö som hade Uranus i konjunktion med hennes södra nod i Oxen och Mars i konjunktion med norra noden i Skorpionen (reflektera över den symboliken). Hon hade dessutom Venus i Skorpionen. Hon hade en djup kärlek, passion, och vördnad för vår jord och målade mängder med födande eller havande gudinnor. Hon hade också mycket aggressioner, för att inte säga hat, mot patriarkaliska andliga världsfrånvända system och vårt samhälles teknokrati. Hon upplevde också mycket död och sorg och dog själv i cancer år 2005, 66 år gammal…

Här är en länk till en sida om hennes verk och tankar, för dem av er som är intresserade: http://www.monicasjoo.org/

Pluto-andlighet, däremot, finns bevarad hos få: bland andra taoisterna, västerländska alkemister, Sri Aurobindo, och förmodligen också i vissa delar av schamaniska kulturer. Den Uraniska andligheten finner vi bland annat hos teosoferna, nyteosofen Alice A Bailey, reiki (som troligtvis endast är ett fragment ifrån ett mer komplett system från Atlantis, där de satte likhetstecken mellan ”eldvägen” och andlighet – som må ha varit rätt väg kring den tiden av vår planets evolution), Merkaba, och mycket annat som går under benämningen esoterik. Neptunus andlighet, förutom det som redan nämnts, är också offerskap, avsägelse, ett passivt väntande på ”räddaren” (Kristus), självbedrägeri, illusioner, och lidandet som en väg till himlen eller ett renare och dygdfullt liv.

Det är naturligtvis inte frågan om att Pluto är bättre än de andra. Det är snarare så att ett omfamnande av Pluto för autentisk andlighet och förståelse av vad själen och dess funktion i våra liv är, är nödvändig. Men detta är fortfarande relativt ovanligt; det är därför som jag nämner distinktionen mellan Uranus, Neptunus, och Pluto. Alla planeter måste naturligtvis omfamnas och förstås och strävas efter optimalt uttryck.

Så, för att gå tillbaks till där vi började med nodaxelns betydelse i evolutionär astrologi: Pluto symboliserar den evolutionära impulsen, en impuls som, eftersom den symboliserar i huvudsak omedvetna processer, behöver förstås, greppas, och uttryckas genom Månens noder. Månens södra nod symboliserar hur själens/Plutos önskan och behov till evolution har aktualiserats tidigare (i andra existenscykler), och den norra noden visar hur vi på ett medvetet plan kan arbeta med att transformera Plutos begränsningar från tidigare existenscykler. Den södra noden håller alltså på ett mer eller mindre medvetet plan den enorma ansamling av inkarnerad evolutionär själsessens symboliserat av Pluto (och hur den är placerad i horoskopet). Det är därför vi har så svårt att öppna upp södra noden till de områden och arketypiska kvaliteter symboliserat av den norra noden eftersom den norra automatiskt sätter press på våra Pluto-strukturer och tvingar oss därmed till psykologisk och emotionell död, d.v.s. transformation/mutation– något som de flesta spjärnar emot med stagnation, maktlöshet/maktkamp, och bitterhet som resultat.

Andra faktorer, för att respondera på dina funderingar Mats, som är kopplat till det förflutna är Månen självt (som du skriver) men även Saturnus, som visar var vi strulat till det för oss själva och andra och vars misstag vi nu ständigt påminns om med avsikt att korrigera, omstrukturera och omdefiniera så att vi kan rätta in oss till de korrekta lagar som informerar och utgör vår existens (Saturnus), till skillnad till hur vi förut har förstått och tolkat dem (som också symboliseras av Saturnus).

Evolutionär astrologi är relativt svår att praktisera på ett korrekt och övertygande sätt eftersom den förutsätter en ganska utvecklad höger hjärnhalva (eller åtminstone den nivå som transpersonalister som Ken Wilber kallar för ”tvärparadigmatiskt”/integralt sinne – eller "högre sinnet", eller ”vision-logik”) för att kunna se holistiskt och kunna använda sig av den dimensionalitet som det ”förflutna, nuet, framtiden” implicerar, istället för att förvirras av den.

Att uppleva de principer som evolutionär astrologi bygger på, och inte bara studera dem mentalt, kräver ett ännu högre eller mer utvecklat ”sinne” d.v.s. där man är i medveten kontakt med själen självt (eller där man uppnått ett ”trans-globalt sinne”, eller ”para-sinne”som de ”Uraniska” transpersonalisterna gärna kallar det för). Men dessa förutsättningar ska ju inspirera snarare än avskräcka, och också medföra en vördnad inför astrologins kraft och potential i framtiden. Evolutionär astrologi kan studeras med utmärkta resultat även om man inte förstår, ser, eller känner alla dess förgreningar och konsekvenser.

Inlärningsprocessen i evolutionär astrologi är mer intuitiv, och symboliseras av främst Skytten/Jupiter/nionde huset men även Fiskarna/Neptunus/tolfte huset. Det är fråga mer om meditation av horoskopet för att kunna navigera framåt och bakåt i tiden, eller att låta sig absorberas av horoskopet till skillnad från inlärning genom memorering (Tvillingarna och Jungfrun) som bara ger ett sterilt och själlöst resultat, eller alternativt: en ”kött och potatis astrologi” där astrologen på sin höjd kan åtgärda symptom genom att agera ”kiropraktor” och rådgivare för praktiska eller i bästa fall psyko-emotionella problem men då utan att förstå de djupare orsakerna till problemen, d.v.s. vad det finns för evolutionära och karmiska faktorer bakom.

Naturligtvis är det ju så att ju mer av astrologins arketyper vi själva aktualiserar desto större frihet och ”konstnärskap” kan vi uppleva. Astrologen är ju inte endast en som mäter utan också en som ”läser in” signifikans, och detta senare gör astrologen mer till en konstnär eller ”siare” än en ingenjör. Men även i evolutionär astrologi är det öva, öva, och öva som gäller, kombinerat med observation och korrelation istället för att uteslutande förlita sig på och memorera vad som står i böckerna (och som oftast är fel eller begränsat, åtminstone när det gäller ”psykologisk analys”).

Astrologin blir, på detta sätt, en ”yoga för sinnet”. En modell med ett appliceringsomfång som omfamnar, omdefinierar, och använder sig av psykologi, andlighet, kulturella/politiska/religiösa spörsmål, litteratur, medicin, konst, utbildning, och inte minst: explicerandet av de övervälvande (ja, jag menar övervälvande och inte överväldigande eller omvälvande :P ) principer som kan tjäna som en gemensam evolutionär modell för alla de tidigare nämnda disciplinerna. Detta sista är vad som speciellt intresserar mig, och astrologins universellt konstitutiva principer borde attrahera till sig alla former av ”integralister” – om de bara kände till astrologins kraft, giltighet, och estetiska skönhet. Den nya potentiella astrologiska modellen - vad jag kallar "integral astrologi" - är den bästa kandidaten för en allomfattande global filosofi och strukturell prototyp till alla andra mänskliga strävanden och hopp om en gemensam och fredlig framtid. Låt oss därför bära detta, och andra, astrologiska frö varsamt, med tålamod, och så det var än bördig jord öppnar sig för oss...

Hoppas dessa tankar kan inspirera till fortsatta studier i vår fantastiskt vackra konstform. Astrologin behöver oss och vi behöver den.

Vänliga hälsningar,
Anders


Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Intressant!
InläggPostat: ons dec 17, 2008 8:52 pm 
Site Admin
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån aug 28, 2006 12:36 pm
Inlägg: 827
Ort: Sverige
Hej Anders!

Mycket intressant allt det här! Jag är tacksam för att du presenterar den evolutionära astrologin här på forumet. Det hela verkar mycket spännande. En titt på Evolutionary Astrology Networks webbsida: http://www.evolutionaryastrology.net/index.php säger mig också att det är mycket i det här - förutom det du redan nämnt - som tilltalar mig i allra högsta grad. (Dock inte kostnaden för deras kurser :? ).

Att mycket av det bygger på österländska visdomstraditioner, och också respekten och lyhördheten för de naturnära folkens (eller marknära kulturernas) visdom tilltalar mig. Men också den härliga visionen av astrologins stora möjligheter som mänskligt navigationssystem.

Jag är kanske en aning tveksam till indelningen som du gör i "Pluto-, Uranus- och Neptunus-andlighet", men ok, jag förstår vad du menar och det ligger givetvis en hel del i det. Kanske kan det också uttryckas som att människan inte exklusivt kan famna Neptunus och Uranus utan att förlora fotfästet i det jordiska livet? Att sådana former av "andlighet" som du nämner är återvändsgränder eftersom människan inte kan vara hel utan det jordiska. Pluto - underjordens härskare - kan man ju då föreställa sig representera en mer Jord-inkluderande andlighet där död och transformation spelar avgörande roll.

Samtidigt - och det är här jag vänder mig mot den här indelningen - alla planeterna, hela spektrumet, bör väl rimligtvis omfamnas och integreras i en verklig, äkta andlighet? Men det menar du säkert också.

Kristendom är väl kanske paradexemplet på vad du kallar en Neptunus-andlighet, även om det också här finns viktiga inslag inte minst av Jupiter men också Uranus och Pluto (och naturligtvis samtliga planeter och horoskopfaktorer). Varje planet måste ju betraktas som högst mångfasetterad och kan sägas spegla ett vitt spektrum av egenskaper, som vi kan klassificera som positiva eller negativa beroende på vad det handlar om.

Har du förresten kollat mitt försök till horoskop för kristendomen, eller snarare den katolska kyrkan, ställt för solnedgången vid Nicea-konciliets avslutande år 325? Det är ett märkligt horoskop där första huset i Vattumannen (jämför grekiska katholikos, "allmängiltig") bebos av Jupiter, Uranus och Pluto, alla i Ascendent-tecknet Vattumannen, medan Neptunus svävar i det nionde huset i Skorpionens tecken. Vore intressant att vid tillfälle höra dina synpunkter på det horoskopet! http://www.starsandherbs.se/galaktiskagondolen/nicea.htm

När det gäller "jordning" har hos mig på senare år mer och mer växt fram en slags (lite naiv kanske, men ändå) önskan att "föra ner astrologin på jorden", konkretisera upplevelsen av planetenergierna genom stenar, örter, färger, ljud, symboler, osv. I det här ligger också en önskan att uppleva vårt "Jord-kosmos" som en enhet där "himlen" ingår som en integrerad del. Vet inte om det här har något med Pluto att göra men för mig känns det gott att uppfatta astrologin som något "jordnära", något i vår närhet och i oss själva...

Men tillbaka till Plutos och Månnodernas betydelse. För att konkretisera det hela kan vi ju kanske ta mitt horoskop som exempel, eftersom det ju egentligen var det vi började diskutera här :) Pluto med sin långsamma zodiakfärd markerar ju hela generationer av inkarnerade själar. Hur spelar det in i sammanhanget? Även nodaxeln omfattar ju hela "årskullar" av inkarnerande själar. Jag har Pluto i Lejonet i sjätte huset och Månnoderna i Tvillingarna/tredje huset (Norra) och Skytten/nionde huset (Södra). Menar du att man redan med utgångspunkt från det här kan säga något om min själs evolutionsfärd?

Tack för länken till Monica Sjöös sida. En fascinerande konstnär och fascinerande bilder! Ska studera det närmare. Liksom den evolutionära astrologin. Har skrivit ut ett par artiklar av Dane Rudhyar (intressant att han också har Merkurius i Fiskarna) och några om den evolutionära astrologin. Ska studera materialet under julhelgen.

Integral astrologi, som du nämner, låter också oerhört spännande. Men vi får väl ta en sak i taget. :D

Själv har jag väl inte riktigt någon metod eller något system utan går mest "på känn" i mina astrologiska funderingar och tolkningar, på gott och ont kanske. Motivet bakom min hemsida är mest att visa på astrologins giltighet, att den verkligen fungerar. På min blogg - vet inte om du har kollat in den? http://gondolbloggen.blogspot.com/ - söker jag kanske mer visa på astrologin som en slags förunderlig poesi, som ett vackert och mångfasetterat system med poetiska övertoner och som visar på alltings djupa samhörighet och mening...

Ser fram emot att du utvecklar lite mer om den evolutionära astrologin.

Mats i det blå



_________________
Det finns en sång i allting
Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: fortsättning på tidigare ämne...
InläggPostat: lör dec 20, 2008 6:03 pm 

Blev medlem: sön dec 07, 2008 10:16 pm
Inlägg: 84
Hej Mats!

Kul att du tycker det är intressant! Och tack själv för att jag får möjlighet att presentera en del idéer jag har om evolutionär och annan astrologi på ditt forum. Jag har naturligtvis planer på en egen sida, och som förhoppningsvis kommer att bli klar någon gång nästa år, tror jag.

Jag förstå varför du kanske är ”en aning tveksam” till den indelning av olika former av andlighet som jag gjorde genom Uranus, Neptunus, Pluto. Naturligtvis har alla planeter sin funktion och utgör en viktig och oundviklig integral del av vår personlighet och i vår andliga utvecklingsprocess. Men termen ”andlig” är ju fylld med så oerhört många betydelser och definitioner beroende på vem som använder den, att jag tycker det är absolut nödvändigt att definiera vad man själv menar i ett viss givet sammanhang. Jag gjorde kanske själv inte detta tydligt nog i mitt förra inlägg.

När jag skrev om dessa saker var det i sammanhanget om frågan ifall själen kan sägas finnas representerad i vårt horoskop eller inte. Och när jag främst nämnde planeterna Uranus, Neptunus, och Pluto var det i egenskap av dessa planeters funktion som transformerandet av medvetandet som jag försökte lyfta fram. De resultat som dessa planeter har på vårt medvetande reflekterar till stor del till vilken grad och på vilket sätt övriga planeter kan sägas ha med andlighet att göra. Övriga planeter kan snarast säga tjäna personligheten och stabiliserandet av medvetandet, inte djupare och mer radikala förändringar. De behöver alltså de tre trans-saturniska planeterna för att kunna sägas få ”andlig status”. Viktigt alltså att skilja mellan det som bara är potentiellt och det som är aktualiserat.

Vad jag menar med andlighet, i detta sammanhang, är alltså aktualiserandet av olika strukturer i vårt medvetande, och inte andlighet som en inställning eller attityd, och inte heller som temporär upplevelse. Och den andliga strävan att ”uppnå”, eller snarare, vara medskapare till dessa kognitiva och nödvändiga strukturer för andlig perception kan främst förstås genom de tre trans-saturniska planeterna eftersom de försöker gå bortom det kända, och rumsliga och tidsliga faktorer (Saturnus). Många försök, för att inte säga alla, som inte omfamnar och förstår essensens eller substansens roll (som Pluto är nära förknippad med) i skapandet av dessa strukturer är otillräckliga och tvingar därför själen eller medvetandet tillbaks till det som det har ignorerat eller missat. Källan vill inte att man kommer tillbaks tomhänt, så att säga.

Mycket intressant artikel om kristendomen och det horoskop du jobbar med! Personligen ser jag kristendomen som ett Jupiter-Saturnus paradigm med starka färgningar av Neptunus (men oftast Neptunus mer komplicerade uttryck). Jag blir nyfiken på varför du valde just solnedgången som tiden för horoskopet, och är också intresserad av vad du använt dig av för källa när du skriver att kyrkomötet avslutades 25 juli? Jag skulle också personligen vara försiktig med sökandet efter exakta horoskop i händelser som den här och istället se på teckenplaceringar och aspektmönster för Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, och Pluto. Men det är onekligen ett intressant horoskop du fått fram och jag applåderar dig - och din lejonmåne - för detta! :P

Jag återkommer framöver – har lite dåligt med tid just nu – om din nodaxel, evolutionär astrologi, Sveriges horoskop, solbågedirektioner, och mycket annat!

Vill passa på att önska dig en god och trevlig jul! Lycka till med artiklarna av Dane Rudhyar!

Vänlig hälsning,
Anders


Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: En symbolisk solnedgång
InläggPostat: sön dec 21, 2008 1:36 pm 
Site Admin
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån aug 28, 2006 12:36 pm
Inlägg: 827
Ort: Sverige
Hej Anders!

I avdelningen Hur gör man? beskriver jag hur man kan lägga in bilder på forumet. Kolla gärna: http://astrologiforum.egetforum.se/forum/viewtopic.php?t=97
Hoppas beskrivningen där är någorlunda begriplig. Det är nog säkrast att bilden är i något av de vanliga bildformaten jpeg eller gif.

Jag tycker att du förklarar mycket bra vad du menar med andlighet och hur det kan återspeglas i horoskopet. Min invändning mot indelningen du gjorde, var mest för att utveckla resonemanget lite. Och som sagt, jag tycker det du säger låter riktigt.

Läste en artikel (om Uranus) av Jeffrey Wolf Green och blev så fascinerad av hans resonemang att jag beställde hans bok "Pluto - Volume 1: The Evolutionary Journey of the Soul". Känner att jag vill lära mer om den här formen av astrologi.

Jag köper helt din beskrivning av kristendomen som ett "Jupiter-Saturnus paradigm med starka färgningar av Neptunus". När det gäller horoskopet jag gjort för den kristna kyrkan, så bygger valet av solnedgången som tidpunkt på en slags känsla jag hade - vilket naturligtvis i sig självt är ett dåligt argument. :D

Men föreställ dig att det mer än två månader långa konciliet avslutas. Den sista dagen kulminerar i att kejsaren iförd guldklädnad på årsdagen av sitt kejsartillträde håller ett högtidligt avslutande anförande till de församlade biskoparna där han förmanar dem att hålla samman den nya statsreligionen i enhet och frid varefter han förser dem med dyrbara gåvor och sin välsignelse att utöva den nya läran i hans rike. De mer än tre hundra deltagarna tågar ut i en högtidlig procession och det utdragna konciliet är över med allt vad det innebär av farväl och lyckönskningar deltagarna emellan.

Och vad kan markera den här betydelsefulla avslutningen bättre än att Solen går ner denna sista dag? Dessutom gick den så att säga i symbolisk mening ner över en värld som inte längre skulle vara sig lik!

Horoskopet visar solnedgången över Nicea det stora och för framtiden så betydelsemättade konciliets sista dag. Den nya kyrkan och religionen föds fram genom konciliets fullbordan och själva solnedgången får därför en djupt symbolisk innebörd. Den gamla "hedniska världen" slocknar ut och lämnar plats åt den av kejsaren påbjudna nya religionen som ska komma att forma om hela världen. Den så kallade medeltiden som följde har ju också kommit att kallas den mörka eran, "the Dark Ages".

Solnedgången ger dessutom ett så talande horoskop, med planeterna i "rätta" hus, att jag får känslan att tidpunkten kan vara rätt vald. (Men det enda helt säkra är förstås att det är ett horoskop för solnedgången över Nicea den 25 juli år 325).

Datumet den 25 juli anges av många historiker - men den katolska kyrkans encyklopedi säger av någon anledning den 25 augusti istället. Solnedgången för den 25 augusti ger ett horoskop med Jupiter, Uranus och Pluto i tolfte huset, Ascendenten i Fiskarna, MC i Skytten, Neptunus konjunktion Mars i Skorpionen i åttonde huset, Solen, Månen och Merkurius i Jungfrun i sjunde huset där också Venus befinner sig i Vågen. Det kan ju också passa in men 25 juli är troligare datum. Det datumet lär också sammanfalla med kejsar Konstantins 20-årsdag som kejsare (eller möjligen 19-årsdag, beroende på källa).

Det låter spännande att du har en astrologisida på gång! Det tror jag kan bli väldigt fint. Så lycka till med den!

Ser fram emot fortsatta resonemang men nu börjar det väl bli dags att fira jul.

Önskar dig en God Jul!

Mats i det blå



_________________
Det finns en sång i allting
Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Evolutionär astrologi och Jeffrey Wolf Green
InläggPostat: mån dec 22, 2008 9:28 am 

Blev medlem: sön dec 07, 2008 10:16 pm
Inlägg: 84
Hej igen Mats!

Tack för dina instruktioner om hur man bifogar horoskophjul och tack också för dina lyckönskningar för min framtida sida.

Det gläder mig att du gillade Jeffreys artikel om Uranus, och boken du beställt om Pluto är den första som direkt förklarar ”Plutoparadigmet” i evolutionär astrologi. Den är en klassiker som först gavs ut 1985. Kolla gärna upp vol.2 också framöver!

Jeffreys horoskop kommer här:



Bild[img]

Jeffrey Green 2 december 1946 04.52 AM Hollywood, CA, USA.



Han och hans horoskop kan bäst beskrivas som en kombination av Skorpionen/Pluto och Skytten/Jupiter, så inte att undra på att det är just andlig evolution förstått genom ett djuppsykologiskt och transformativt perspektiv som kännetecknar hans astrologi. Och som många, många, många, andra bra astrologiska författare har han inga planeter i jordelementet. Hans t-kvadratur med Uranus- Mars som bas (opposition) i husen som har med sex att göra (2:a och 8:e) i kvadratur med hans, ack så sensitiva, Måne i Fiskarna i 4:e huset, beskriver det faktum att han blev sexuellt utnyttjad av sin mamma när han var barn, något som han blev medveten om först när han var 46 år.

Hans Mars i Skytten i konjunktion med Månens södra nod, reflekterar ett annat faktum. Nämligen att han var född med ouppklarad ilska från tidigare liv och som är kopplad till rasiska frågor (Skytten): han påstår att hans senaste inkarnation var som en liten indianpojke som traumatiserades och dödades av den ”vite mannen”. När han var liten i detta liv ville han slita av sig sitt eget skinn – av förståeliga anledningar (han är ju själv vit, och jag har också för mig att han sagt att han har rötter i Sverige men jag är inte säker). Hans tidigare-liv hat mot astrologi tvingande honom, i detta liv, att korrigera de förutfattade meningar han hade om denna konst genom att ha som dharma att bli astrolog i detta liv (Uranus i konjunktion med Månens norra nod). Nästan all astrologi han lärt sig påstår han sig ha fått genom drömmar genom Paramahansa Yoganandas lärare och guru Sri Yukteswar (södra nodens styrare Jupiter i 12:e huset). Och, precis som jag själv, känner han att det endast var Dane Rudhyars böcker om astrologi som var värda att studera och som utgick från ett genuint andligt perspektiv, och även Noel Tyl från ett mer socialpsykologisk astrologiskt perspektiv.

Jeffrey är en man med mycket och starka åsikter (Pluto-Saturnus i 9:e huset i kvadratur med Jupiter, och Sol, Mars i Skytten), men hans innerliga och genuina tro och hängivelse till det andliga livet smittar av sig. Det han säger har en oerhörd auktoritet över sig och i de fall han inte vet något erkänner han det (som oftast..) Det innebär att han inte svamlar eller anpassar sig till vad folk vill höra. Han lär sig astrologi genom att observera och korrelera. Hans dåliga hälsa - från bland annat hans tid i Vietnam - har säkert varit en bidragande anledning till varför han valt att dra sig undan och pensionera sig sedan han hade sin andra Saturnus retur. Han varken undervisar eller konsulterar längre.

När det gäller horoskopet om kristendomen ska jag läsa igenom det du senast skrev så kan vi fortsätta att diskutera det vid ett annat tillfälle när jag har tid. Det är intressant med historiska horoskop tycker jag, och dessutom blir det roligare att studera de historiska händelserna om man försöker se astrologin bakom.

Sköt om dig!

Med vänlig hälsning,
Anders


Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Rödskinn
InläggPostat: mån dec 22, 2008 4:03 pm 
Site Admin
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån aug 28, 2006 12:36 pm
Inlägg: 827
Ort: Sverige
Hej Anders!

Snabb leverans: Jeffs bok damp ner i brevlådan redan idag! Märkligt att detta sker just under detta vintersolstånd där Solen är i konjunktion med Pluto! Märkligt också att min hemsida, Galaktiska Gondolen, har MC konjunktion Pluto i Skytten! http://astrologiforum.egetforum.se/foru ... c.php?t=97

Märkligt för det tredje att Jeffrey har en liknande nodaxel som jag själv: Södra noden i Skytten och Norra i Tvillingarna konjunktion Uranus.

Det sista delas förstås av en hel "årskull". Kanske ett gäng tidigare indianer :D . Faktum är att detta med indianer var bland det enda som gällde för mig när jag var liten, upp till 7-8 årsåldern. När jag var 3-5 år hade jag spännande samtal med min åldrade morfar om "tiden när vi var indianer i Amerika" :) . Jag lyckades till och med övertala min mamma att köpa en hel "hjortskinnsdräkt" med fransar och allt. Av min pappa, som var sjöman, hade jag redan fått en fjäderskrud från Panama. :D . Bland kompisarna skilde man på "indianer" och "cowboys". De senare gillade man inte riktigt...

Nu blir min julläsning Jeffrey Wolf Greens bok om Pluto. Skall bli mycket spännande! Tack än en gång för att du presenterar den här formen av astrologi här i den Galaktiska Gondolens forum!

Vi får återkomma med fortsatta resonemang!

Ha det så bra.

Mats i det blå



_________________
Det finns en sång i allting
Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Uranus i konjunktion med Månens norra nod
InläggPostat: fre dec 26, 2008 2:12 pm 

Blev medlem: sön dec 07, 2008 10:16 pm
Inlägg: 84
Hej Mats!

Flera andra astrologer som också har Uranus på norra noden i Tvillingarna är:

Bild[img]

Bild[/img]

Bild[img]

..och Uranus är ju som sagt astrologens planet mer än någon annan. Du har också din Uranus nära en av "astrologens grader": 18 grader föränderliga tecken och 26 Lejonet-Vattumannen. Skytten, genom geodetiska ekvivalenter, finner du mellan 90W00 och 120W00 - alltså över mellersta Nordamerika och där de "amerikanska indianerna" höll till, så kanske det finns en koppling...

Med vänlig hälsning,
Anders



[/img]


Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 
 Inläggsrubrik: Fördjupad förståelse
InläggPostat: mån dec 29, 2008 3:22 pm 
Site Admin
Användarvisningsbild

Blev medlem: mån aug 28, 2006 12:36 pm
Inlägg: 827
Ort: Sverige
Hej Anders!

Oerhört intressant och spännande läsning, Jeffrey Greens bok om Pluto och själens evolution. Fascinerande att se hur mycket som kan utläsas ur horoskopet ur ett karma- och fleralivsperspektiv, sådant man annars på sin höjd kunnat svagt ana. En härlig ögonöppnande bok!

Jag har under årens lopp nosat på flera olika slag av astrologi. Av intresse och nyfikenhet, förstås, men också i sökandet efter ett system som går på djupet och omfattar en större helhet. Främst har jag intresserat mig för indisk astrologi, men också "shamansk" och - naturligtvis :D - aztekisk och mayaindiansk. Men kanske den evolutionära astrologin egentligen bäst motsvarar det jag söker. Indisk och indiansk astrologi tillhör ju trots allt ändå andra kulturer i tid och rum, medan evolutionär astrologi känns mera "här och nu". Mycket spännande, intressant och givande!

Intressant att se Uranus konjunktion Norra månnoden i Tvillingarna hos så många astrologer! Just nu försöker jag förstå min Pluto-placering i Lejonet och sjätte huset. Det verkar vara något av en både-och situation. Både självhävdande och självuppoffrande, härskande och tjänande på samma gång :? På något sätt vill jag knyta an det till sjunde-förstahusdynamiken i mitt horoskop. Jeffrey talar ju om sjätte huset som en övergång från femte husets (eller Lejonets) självcentrering och -glorifiering via självuppoffring, ödmjukhet och tjänande (sjätte huset) till sjunde husets mer jämlika relation till andra. I mitt fall kanske de många speglingarna mellan första och sjunde husen kan spela in i det här mönstret? "Jag är (en annan) du", lär vara en mayaindiansk hälsningsfras ("in lakesh").

Jag känner igen mycket i Jeffreys beskrivning av Pluto i Lejonet och sjätte huset. Tidigare har jag kanske uppfattat att mycket av det här hört ihop med motsättningen mellan ascendenttecknet Fiskarna (tillbakadragenhet, tjänande) och soltecknet Väduren (självhävdande). Och det gör det väl naturligtvis också, även om Ascendenten och Solen, som du nämnde tidigare, representerar något nytt. Jeffreys resonemang kring Pluto i Lejonet och sjätte huset tillför hela det omfattande reinkarnationsperspektivet och det ger en så mycket mer fördjupad förståelse. Solen och Ascendenten tycks innebära en ny möjlighet att förena de motsatser som jag tydligen "arbetat med" i tidigare inkarnationer.

Med stigande spänning och nyfikenhet har jag också noterat att Pluto i mitt horoskop, i kvadratur med Venus i Oxen i första huset, ingår i ett symmetriskt aspektmönster tillsammans med Månnoderna (en s.k. "Tors hammare"). Undrar hur det här mönstret kan tolkas i ett karma- och utvecklingsperspektiv och hur det hör ihop med Pluto i Lejonet/sjätte huset - dynamiken?

Och så har jag ju dessutom Merkurius i Fiskarna i första huset i T-kors med nodaxeln... puh...

Vad jag mycket uppskattar i den evolutionära astrologin - och väl egentligen i astrologi överhuvudtaget - är att allt bygger på iakttagelse och inte spekulation.

Nu är Jeffreys bok - som alla riktigt bra böcker, tycker jag - att likna vid en hel universitetskurs och det kommer att ta tid att smälta allt och få en fördjupad förståelse - något jag ser fram emot :D !

Mats i det blå



_________________
Det finns en sång i allting
Offline
 Profil Skicka personligt meddelande  
 


Visa inlägg nyare än:  Sortera efter  
 Sida 1 av 1 [ 14 inlägg ] 


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst


Du kan inte skapa nya trådar i denna kategori
Du kan inte svara på trådar i denna kategori
Du kan inte redigera dina inlägg i denna kategori
Du kan inte ta bort dina inlägg i denna kategori
Du kan inte bifoga filer i denna kategori

Hoppa till:  

cron